Plastproblem i havet

Många olika sorters sopor dumpas i havet; plastförpackningar, kartonger, fisknät, rep, burkar och flaskor. En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas varje år mer än 6,5 miljoner ton plast i havet, som bryts ner väldigt långsamt .Till exempel en plastmugg kan finnas kvar i 100 år. Det mesta skräpet kommer från fartyg som slänger  sitt avfall i vattnet och både stormar och floder för med sig sopor från stränder och städer ut i havet. Plasten slits sedan sönder av sol och vågor till mikroplastpartiklar och dessa kommer även från industrier och vanliga hushåll och sköljs ut via avloppet. Dessa små partiklar kan transportera miljögifter in i filtrerande djur och vidare upp i näringskedjan. 

Soporna ser otrevliga ut och är farliga. Varje år drunknar och skadas tusentals sjöfåglar, fiskar och däggdjur som sälar efter att  ha fastnat i fisknät eller förpackningar. Andra drabbas av svält efter att de har svalt plastbitar som får dem att känna sig mätta.

Svenska västkusten är speciellt drabbat av nedskräpning En viktig anledning till att det är havsströmmarna. Flera havsströmmar, möts i Kattegatt och strömmar sedan upp längs västkusten. Mer än 80 procent av det som hittas på stränderna är plast, eftersom det flyter. Västsveriges kust blir därför en  soptipp för hela Nordsjön.

Baltic Sea Expedition, som drivs av Människa – Teknik – Miljö vid Örebro universitet, ska i sommar (2014) kartlägga hur mycket skräp som finns i Östersjön, analysera det och leta efter farliga ämnen. Projektet fokuserar   främst på mikroplaster.

En av de första studierna som tydligt visar att riktigt små plastpartiklar kan vara skadliga för djur har publicerats. Vid vissa stränder kan runt tre procent av sanden utgöras av plastpartiklar, mer där problemen är som värst. Brittiska forskare har låtit sandmaskar leva i akvarier med 3% plast i det sediment som maskarna äter. Efter några veckor hade maskarna fått sina energireserver minskade med hälften och också fått inflammatoriska reaktioner.

Ett amerikanskt forskningsteam från University of Delaware undersökt hur vinden får små plastpartiklarna att transporteras djupare ner i havet. De har fångat in partiklar med en trål med väldigt små maskor som de kört vid olika djup samtidigt som de mätt vindhastigheten. De uppgifter de fått fram på det sättet använder de i en matematisk modell och fick då resultat som tyder på att det kan finnas mycket mer mikroplast djupare ner i haven än vad man tidigare trott.

Det  har visat sig att man underskattat plastmängderna i havet med mellan 3 och 27 gånger!

Källor: havet.nu, havsmiljöinstitutet.se, sverigesradio.se

Skräp: Kusträddarna

Håll Sverige Rent har sedan 2014 jobbat  men en kampanj som heter  Kusträddarna som  manifesterar mot den marina nedskräpningen genom att tillsammans plocka skräp på stränder och dokumentera skräpet. Kusträddarna jobbar för att för att skapa engagemang för skräpfria kuster i Sverige och med gemensamma krafter kan lyfta frågan och förhoppningsvis förbättra situationen och samtidigt ge stöd åt organisationer, föreningar, kommuner och andra som precis som driver frågan.

 En Kusträddare:

1. Skräpar inte ned på land eller till havs.

2. Plockar skräp. Ordnar gärna egna skräpplockaraktiviteter. Tar alltid hänsyn till fågelskyddsområden och andra känsliga biotoper. 

3. Dokumenterar skräpet som plockats. 

 Lördagen den 10 maj 2014 anordnade Håll Sverige Rent Kusträddardagen för tredje året i rad. Förra året lockade Kusträddardagen 1400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil. Längs med den bohuslänska kusten samlade Västkuststiftelsen under 2006 ihop 19 944 säckar skräp och 1 072 fiskelådor samt 1 533 oljedunkar som innehöll 2 237 liter olja. 

Skräp i havet och på ständer är ett stort problem som jag länge har engagerat mig i genom att själv plocka skräp ocxh det är väldigt välkommet att fler uppmärksammar frågan och jobbar med den.

Konsekvenser av nedskräpning på ständer och i havet:

Plast är nog det värsta skräpet i hav och på stränder – ett skräp som vi inte blir av med. Det kan ta flera hundra år, ibland tusentals, för plast att brytas ned . Den bryts först ned till mikroplastbitar, som flyter runt i vattnet och hamnar som förklädda sandkorn på stranden – plastbitar som till slut kan hamna i både djur och människor. 

Fåglar och andra djur förväxlar plasten med mat och svälter ihjäl när deras magsäckar fylls med näringsfri plast.

På 1980-talet var hälften av all plasten i marina miljöer från industrier och hälften konsumentplast. Idag kommer 90 procent av plasten från privata konsumenter  men den gamla plasten finns fortfarande kvar. Det finns också det ett tydligt samband mellan fartygstrafik och de områden där nedskräpningen är som störst.

Stoppa den marina nedskräpningen nu!

Källor: Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen, Västkuststiftelsen