Stadsodling i Luleå

Vintern 2013-2014 gick jag med i en grupp som var intresserade av att lära sig mer om att odla grönsaker och annat ätbart och naturligt vis ekologiskt. Vi lyckades med Luleå Kommuns hjälp få en plats att odla på tillsammans på Varvet i Luleå som ligger ganska nära centrum. Vi bildade en idéllförening, URBAN, Luleås EKOstadsodling.

Här ser man platsen innan vi börjat med odlingen. 

Rakt nedanför (till höger om bilden) möter Luleåälven havet vilket jämnar ut temperaturen vår och höst. Sedan finns det fina platser att bada på och vackra träd att sitta under när det är för varmt i solen. Vattnet var 28 grader varmt som varmast!

Vi fick jord, en redskapslåda och hjälp med utkörning av vatten och ett gäng lastpallar av kommunen, plus att vi fick låna två stora glasfiberlådor som är ca 3,5 m lång och 1 m breda.

Pallkragar och fönster fick vi från olika håll. Alla tog med massa fröer och vi fick en del färdiga plantor från medlemmar eller givmilda personer. Sommaren blev rekordvarm och vi blev vältränade av att bära oändliga mängder vatten tills vi i slutet av sommaren fick en slang monterad på vår vattentank som någon företagsam person sedan stal på hösten när vi tömt den. Men det var också det enda problem vi hade på hela sommaren med utomstående.

Vita paprikor. Vi hade även röda som bara blev gröna.

Pumpa som senare blev orange.

Det var så varmt att vi till och med lyckades med att odla aubergine på friland. Fick 7-8 stycken som var supergoda men inte så jättestora.

Allt på bordet kommer från min del av skörden. Från i mitten av juli till i oktober var jag närapå självförsörjande på grönsaker. Vi fick mängder av spritärter, massvis med potatis, jättemycket palsternackor även om de inte blev så stora och han inte med att skörda all sallad innan den blev dålig. Det var bara att cykla iväg och hämta mat när vi behövde. 

Lådan i förgrunden rymde palsternackor som jag experimentellt planterat om av bortgallrade plantor, gjorde även det med morötter, med lyckat resultat i båda fallen. I de stora vita lådorna hade vi potatisen. De ljusgröna pallkragarna sådde jag gammalt linfrö jag hade i skafferiet i och fick fantastiskt vacker linblomning och tre stora knippen med linfrökappslar som jag inte har hunnit rensa än. En del ska jag äta upp, resten blir till utsäde för nästa år.

Upptäckte även att linfrön är jättegoda innan de är mogna. Bra att ha i sallad.

Jag plockade in massvis med fröer; sommarblommor som ringblomma, blåklint, kornvallmo och luktärt, 2 sorters ärtor, vanlig ruccola och vild ruccola, tomater och chili. De ligger torkade i papperspåsar och väntar på nästa odlingssäsong. Roligt nog har vi fått tillstånd att fortsätta odla på samma plats även 2015. 

Copyright text och bild Marie Karlsson 2014.

Bra program om mode och hållbarhet

Jag kan verkligen rekommendera SVTs program Kvalitet för alla som är intresserade av mode och hållbarhet. Kan ses på urplay.se. Camilla Thulin är programledare och man får massor med tips om hur man tar hand om sina kläder på ett bra sätt, information om hur kläderna tillverkas och vilka miljöproblem som klädproduktionen medför.

Själv bestämde jag mig för att bara köpa ekologiska eller secondhandkläder (eller konventionella kläder av väldigt bra kvalitet men bara i undantagsfall) efter att ha läst Naturskyddsföreningens årsbok 2008, Grön design. Då var det ganska svårt att få tag på ekologiska kläder, idag är det mycket lättare. Däremot behöver man tänka efter när det gäller kvalitet. En tröja av ekologisk bomull som bara håller ett par tvättar är inte så bra den heller men har den god kvalitet och är ekologisk är det en stor vinst.

sjal av ekologisk ull

 Efter det har jag även bestämt mig för att bara köpa miljövänligaeller begagnade skor eftersom jag inte vill stödja framställningen av kromgarvat läder eller ha andra kemikalier i mina skor.  Och jag köper mycket lite kläder över huvud taget nu för tiden utan får det mesta jag behöver från klädbytardagar, det går utmärkt att leva på konsumtionssamhällets överflöd när det gäller kläder.  Att handla kläder som är tillverkade i Sverige av små designers eller i övriga Europa är också bättre val eftersom miljöreglerna är mycket strängare här. Mina randiga favorittröjor från Marimekko tillverkas till exempel fortfarande i Finland.

Copyright Marie Karlsson 2014.

Det är gift i allt!!!

Just nu oroar jag mig speciellt för alla osynliga hemskheter som finns i dammet hemma. Mjukgörare, flamskyddsmedle, tungmetaller. Usch. Har precis lärt mig att det är jättekorkat att våttorka dam och sedan skölja trasan under kranen, då åker alla gifter ut i vattnet eftersom reningsverken inte kan ta hand om dem. Man ska torka med torr trasa som dammsugs av och sedan lägga damsugarpåsen i brännbart, sedan kan man våttorka. Det gäller speciellt där man har mycket elektronik som avger massa otrevligheter.
Alla som vistas inomhus andas in dammpartiklar men problemet är störst för de minsta barnen och våra husdjur. Dels för att de får i sig en stor mängd damm i förhållande till sin storlek, men även genom att de äter damm, suger eller slickar på saker och vistas mycket på golvet.

Fakta: 
Bromerade flamskyddsmedel
Bromerade flamskyddsmedel är en grupp flamsyddsmedel som inkluderar polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD). PBDE tillverkades och såldes som Penta, Okta och DekaBDE. PentaBDE  och användes i skumgummi i t ex madrasser, soffor och textiler. Okta och DekaBDE användes för att flamskydda hårdplast i elektronik och elektriska apparater . DekaBDE används även i mattor och textilier. HBCD används mest i isoleringsmaterial men även i textilier. 

Perfluorerande ämnen inkluderar bland annat perfluoroktansulfonsyra (PFOS), och perfluoroktansyra (PFOA. Dessa används som tensider i brandsläckningsskum samt som ytbehandling av textilier, mattor, läder, golvpolish, Goretex, och livsmedelsförpackningar. Studier av PentaBDE på djur och människor visar negativa effekter på sköldkörtelns funktion, fortplantning och hjärnan. PFOS/PFOA påverkar levern och reproduktion i djurstudier och effekter  på människor är t.ex. ökade kolesterolnivåer och nedsatt fortplantnings förmåga.

Bisfenol A Stör kroppens hormonsystem,  ger fertilitetsstörningar och cancer i djurstudier. Används vid framställning av hårdplast.

Ftalater Stör kroppens hormonsystem och påverkar fertiliteten. Vissa är klassade som reproduktionstoxiska och misstänks vara cancerogena. Används som mjukgörare i plast.

Källor: Stockholms universitet, forskning.se, hsb.se

Valspurt för miljön

Klockan 20.00 ikväll stänger vallokalerna men än finns det ju tid att rösta om du inte har gjort det redan, dessutom kan man ändra sig om man har förtidsröstat. Någonting jag tror att inte så många känner till!
Naturskyddsföreningen har gjort en granskning av riksdagspartiernas löften och hur de har agerat senaste mandatperioden gällande miljöområdet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är bäst på miljöområdet i båda granskningarna. Sedan har Feministiskt initiativ som inte finns med i granskningen seglat upp som en värdig alternativ på miljöfronten. Frågan är bara om deras röster kommer att räcka för en riksdagsplats?
Sämst enligt granskningen är Moderaterna och Sverigedemokraterna som verkar har en särställning i att vara emot det mesta som kan och skulle kunna göras på miljöområdet.

Jag tycker själv att miljöfrågan är den överlägset viktigaste i valet, överhuvudtaget den viktigaste politiska och ickepolitiska fråga som finns idag. Utan en sund livskraftig miljö på vår planet spelar det ingen roll vad som satsas på vård, skola och omsorg, då förstörs grunden för allt mänskligt liv.

Vad är viktigast för dig? Mänsklighetens överlevnad? Dina barn och barnbarns överlevnad? Eller att du har råd med utlandssemester och en extra läsplatta?
Vi väljer själva vår framtid. Och det valet kan inte vänta!

Skräpstranden, 2 Juni

Plockade 3 påsar skräp, 2 plast och en med pantflaskor och burkar. 9kr pant som kommer gå till Naturskyddsföreningens  havsarbete.

Bild+text coprright Marie Karlsson 2014.

Skräpstranden

Övervägnande andelen skräp på våra stränder är plast. Här sträckan Svartöbrinken- Svartöstaden Luleå, våren 2014.

Plastproblem i havet

Många olika sorters sopor dumpas i havet; plastförpackningar, kartonger, fisknät, rep, burkar och flaskor. En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas varje år mer än 6,5 miljoner ton plast i havet, som bryts ner väldigt långsamt .Till exempel en plastmugg kan finnas kvar i 100 år. Det mesta skräpet kommer från fartyg som slänger  sitt avfall i vattnet och både stormar och floder för med sig sopor från stränder och städer ut i havet. Plasten slits sedan sönder av sol och vågor till mikroplastpartiklar och dessa kommer även från industrier och vanliga hushåll och sköljs ut via avloppet. Dessa små partiklar kan transportera miljögifter in i filtrerande djur och vidare upp i näringskedjan. 

Soporna ser otrevliga ut och är farliga. Varje år drunknar och skadas tusentals sjöfåglar, fiskar och däggdjur som sälar efter att  ha fastnat i fisknät eller förpackningar. Andra drabbas av svält efter att de har svalt plastbitar som får dem att känna sig mätta.

Svenska västkusten är speciellt drabbat av nedskräpning En viktig anledning till att det är havsströmmarna. Flera havsströmmar, möts i Kattegatt och strömmar sedan upp längs västkusten. Mer än 80 procent av det som hittas på stränderna är plast, eftersom det flyter. Västsveriges kust blir därför en  soptipp för hela Nordsjön.

Baltic Sea Expedition, som drivs av Människa – Teknik – Miljö vid Örebro universitet, ska i sommar (2014) kartlägga hur mycket skräp som finns i Östersjön, analysera det och leta efter farliga ämnen. Projektet fokuserar   främst på mikroplaster.

En av de första studierna som tydligt visar att riktigt små plastpartiklar kan vara skadliga för djur har publicerats. Vid vissa stränder kan runt tre procent av sanden utgöras av plastpartiklar, mer där problemen är som värst. Brittiska forskare har låtit sandmaskar leva i akvarier med 3% plast i det sediment som maskarna äter. Efter några veckor hade maskarna fått sina energireserver minskade med hälften och också fått inflammatoriska reaktioner.

Ett amerikanskt forskningsteam från University of Delaware undersökt hur vinden får små plastpartiklarna att transporteras djupare ner i havet. De har fångat in partiklar med en trål med väldigt små maskor som de kört vid olika djup samtidigt som de mätt vindhastigheten. De uppgifter de fått fram på det sättet använder de i en matematisk modell och fick då resultat som tyder på att det kan finnas mycket mer mikroplast djupare ner i haven än vad man tidigare trott.

Det  har visat sig att man underskattat plastmängderna i havet med mellan 3 och 27 gånger!

Källor: havet.nu, havsmiljöinstitutet.se, sverigesradio.se

Skräp: Kusträddarna

Håll Sverige Rent har sedan 2014 jobbat  men en kampanj som heter  Kusträddarna som  manifesterar mot den marina nedskräpningen genom att tillsammans plocka skräp på stränder och dokumentera skräpet. Kusträddarna jobbar för att för att skapa engagemang för skräpfria kuster i Sverige och med gemensamma krafter kan lyfta frågan och förhoppningsvis förbättra situationen och samtidigt ge stöd åt organisationer, föreningar, kommuner och andra som precis som driver frågan.

 En Kusträddare:

1. Skräpar inte ned på land eller till havs.

2. Plockar skräp. Ordnar gärna egna skräpplockaraktiviteter. Tar alltid hänsyn till fågelskyddsområden och andra känsliga biotoper. 

3. Dokumenterar skräpet som plockats. 

 Lördagen den 10 maj 2014 anordnade Håll Sverige Rent Kusträddardagen för tredje året i rad. Förra året lockade Kusträddardagen 1400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil. Längs med den bohuslänska kusten samlade Västkuststiftelsen under 2006 ihop 19 944 säckar skräp och 1 072 fiskelådor samt 1 533 oljedunkar som innehöll 2 237 liter olja. 

Skräp i havet och på ständer är ett stort problem som jag länge har engagerat mig i genom att själv plocka skräp ocxh det är väldigt välkommet att fler uppmärksammar frågan och jobbar med den.

Konsekvenser av nedskräpning på ständer och i havet:

Plast är nog det värsta skräpet i hav och på stränder – ett skräp som vi inte blir av med. Det kan ta flera hundra år, ibland tusentals, för plast att brytas ned . Den bryts först ned till mikroplastbitar, som flyter runt i vattnet och hamnar som förklädda sandkorn på stranden – plastbitar som till slut kan hamna i både djur och människor. 

Fåglar och andra djur förväxlar plasten med mat och svälter ihjäl när deras magsäckar fylls med näringsfri plast.

På 1980-talet var hälften av all plasten i marina miljöer från industrier och hälften konsumentplast. Idag kommer 90 procent av plasten från privata konsumenter  men den gamla plasten finns fortfarande kvar. Det finns också det ett tydligt samband mellan fartygstrafik och de områden där nedskräpningen är som störst.

Stoppa den marina nedskräpningen nu!

Källor: Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen, Västkuststiftelsen

100 tips för ett miljövänligare liv #26 Minskad konsumtion

Hellre semester än onödig konsumtion. Här utsikt från Hönö Klåva på förra årets västkustsemester.

Just nu konsumerar jag extremt lite. Jag köper nästan ingenting som inte är absolut nödvändigt.
Jag har helt enkelt nästan allt som jag behöver. Kläder, böcker, hushållsprylar, möbler.
Att konsumera mindre är ett av de absolut bästa sätten att minska sin miljöpåverkan.
I mitt fall handlar det både om miljöhänsyn och ekonomi, jag sparar hellre pengar till sommarens semester än att köpa prylar just nu. Sedan tjänar jag så pass lite att jag helt enkelt inte har råd med onödig shopping.
Senaste månaderna består min hela "lyx konsumtion" av 4 böcker på bokrean, 1 tidskrift, 1 tidning och att jag ätit ute 4 gånger och fikat ungefär lika många gånger.
Däremot prioriterar ja att lägga de pengar jag har på att köpa riktigt bra råvaror till den mat jag äter, i huvudsak ekologiskt.
I maj är det dags för stans årliga klädbytardag och så har jag två sopsäckar med kläder som jag fått av min kusin, som flyttat till Japan, att gå igenom.
Går kläderna sönder så lagar jag dem så långt det går och sedan klipper jag sönder dem till trasor eller mattrasor.
Om jag verkligen behöver något köper jag det i secondhand om möjligt, annars av miljövänlig tillverkning eller tillverkar det själv. Just nu håller jag på och syr om en 80-tals mockajacka så den ska se modernare ut.

Copyright text och bild Marie Karlsson 2014.

Glada stadsodlare i Luleå

Jag har gått en odlingskurs under vintern och nu har de delar av gruppen som var intresserade fått en fin bit mark tilldelade av Luleå Kommun där vi kommer att odla massor med ätbart i sommar. Vi kallar oss Urban- Luleås EKOstadsodling.
När jag kastade fram idén i höstas trodde jag aldrig att min dröm att få odla i stan skulle gå i uppfyllelse men det gick mycket lättare än vad jag eller någon av de andra engagerade hade kunnat tro. Till att börja med kommer det att bli ett projekt på ett år men om det funkar bra hoppas vi naturligtvis att vi får fortsätta.
Både radio och lokaltidningarna har uppmärksammat våra planer.
18 maj, 12.00, kommer vi att inviga platsen på Varvet, intill förskolan Hägern, som en del av Norrbottens Framtidsvecka som startar 17 maj.
Jag har verkligen längtat efter en plätt jord att gräva, så och rensa.
-Det är inte samma sak att bara odla på balkongen även om det också är trevligt.
Att jag dessutom får chansen att umgås med en massa trevliga människor är också jättekul!

100 tips för ett miljövänligare liv nr 25 Cykelkärr

-Smart transport!

Just nu längtar jag efter ett cykelkärr så att jag enkelt kan lasta lite mer utan problem.

Det bli mycket enklare att storhandla och man kan även frakta mindre möbler utan problem. 

Jag har kollat runt på lite olika alternativ och de är betydligt billigare än jag trodde, från 900kr och uppåt.

Gäller bara att hitta ett som är stadig och bra och håller i längden och som går att laga om den skulle gå sönder. Tänk vad mycket biltransporter som skulle kunna ersättas om fler hade tillgång till en vagn till sin cykel!

Har man barn kan man köpa speciella vagnar som barnen kan åka i. Perfekt att hämta och lämna på dagis!

Det finns även vagnar för att transportera djur i. 

Copyright Marie Karlsson 2014.

Jokkmokks Marknad 2014

I början av februari besökte jag fantastiska Jokkmokks Marknad för andra gången. Jag sålde själv mitt eget hantverk på Västra Skolan men han även med att besöka resten av marknaden med all dess konst, hantverk och kultur.

 Det finns många vackra gamla hus i Jokkmokk, här Bio Norden.

Gamla Apoteket är ett annat vackert hus där det fanns hantverksförsäljning, konstutställning och fika.

Vackra uppstoppade djur.

En liten hermelin och en ekorre.

Vacker uthuslänga.

Han även med att promenera lite vid Lilla Luleåälven. Vackert när det skymde.

De gamla tallarna var fulla med lavar.

Copyright text och bild Marie Karlsson 2014.

Det växer!

Årets odlingssäsong har börjat, jag har sått 6 sorters tomater, chili, två sorters basilika och smörgåskrasse. Basilikan och en sorts tomat har redan grott på mindre än en vecka. Man måste så tomaterna extra tidigt här i norr för att de ska hinna bli nog stora tills de kan ställas ut i juni.
Snart är det dags att klippa ned mina vinterrangliga pelargoner också.

Jag är med i en odlingskurs i vinter där vi lär oss mer om att odla allting ätbart och så ska vi försöka få tag på en stadsnära plats här i Luleå att odla på tillsammans till sommaren.
Jag fyller vår balkong med växter varje år och sår grönsaker ihop med min mor men hon bor 8 mil bort så jag kan inte bara cykla förbi och rensa ogräs när jag har lust.  Jag har saknat att gräva i jorden så det ska bli kul att odla på närmare håll och lite sådant som inte riktigt fungerar på en balkong som ärter, potatis, morötter och rödbetor.
Kommer testa att odla gurka och vintersquash också i år. Fast gurkan blir bara på min varma söderbalkong.
 Älskar vintersquashens gulorange söta kött som blir perfekt fylld fylld med örtkryddad quornfärs eller som en värmande soppa. De går att lagra flera månader i rumstemperatur så är perfekt för den som bor i lägenhet!
Men än så länge är det rotfruktstid, morötter, potatis, lök och rödbetor som gäller även om vi har slut egenodlad potatis, morötter och lök. Men jag försöker köpa lokalproducerat och ekologiskt fram till den nya skörden. Fast idag har jag ätit grön ärtsoppa från fjolårets egna infrusna ärter. Mums!


Copyright Marie Karlsson, 2014.