Många olika sorters sopor dumpas i havet; plastförpackningar, kartonger, fisknät, rep, burkar och flaskor. En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas varje år mer än 6,5 miljoner ton plast i havet, som bryts ner väldigt långsamt .Till exempel en plastmugg kan finnas kvar i 100 år. Det mesta skräpet kommer från fartyg som slänger sitt avfall i vattnet och både stormar och floder för med sig sopor från stränder och städer ut i havet. Plasten slits sedan sönder av sol och vågor till mikroplastpartiklar och dessa kommer även från industrier och vanliga hushåll och sköljs ut via avloppet. Dessa små partiklar kan transportera miljögifter in i filtrerande djur och vidare upp i näringskedjan.
Soporna ser otrevliga ut och är farliga. Varje år drunknar och skadas tusentals sjöfåglar, fiskar och däggdjur som sälar efter att ha fastnat i fisknät eller förpackningar. Andra drabbas av svält efter att de har svalt plastbitar som får dem att känna sig mätta.
Svenska västkusten är speciellt drabbat av nedskräpning En viktig anledning till att det är havsströmmarna. Flera havsströmmar, möts i Kattegatt och strömmar sedan upp längs västkusten. Mer än 80 procent av det som hittas på stränderna är plast, eftersom det flyter. Västsveriges kust blir därför en soptipp för hela Nordsjön.
Baltic Sea Expedition, som drivs av Människa – Teknik – Miljö vid Örebro universitet, ska i sommar (2014) kartlägga hur mycket skräp som finns i Östersjön, analysera det och leta efter farliga ämnen. Projektet fokuserar främst på mikroplaster.
En av de första studierna som tydligt visar att riktigt små plastpartiklar kan vara skadliga för djur har publicerats. Vid vissa stränder kan runt tre procent av sanden utgöras av plastpartiklar, mer där problemen är som värst. Brittiska forskare har låtit sandmaskar leva i akvarier med 3% plast i det sediment som maskarna äter. Efter några veckor hade maskarna fått sina energireserver minskade med hälften och också fått inflammatoriska reaktioner.
Ett amerikanskt forskningsteam från University of Delaware undersökt hur vinden får små plastpartiklarna att transporteras djupare ner i havet. De har fångat in partiklar med en trål med väldigt små maskor som de kört vid olika djup samtidigt som de mätt vindhastigheten. De uppgifter de fått fram på det sättet använder de i en matematisk modell och fick då resultat som tyder på att det kan finnas mycket mer mikroplast djupare ner i haven än vad man tidigare trott.
Det har visat sig att man underskattat plastmängderna i havet med mellan 3 och 27 gånger!
Källor: havet.nu, havsmiljöinstitutet.se, sverigesradio.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar