Bra program om mode och hållbarhet

Jag kan verkligen rekommendera SVTs program Kvalitet för alla som är intresserade av mode och hållbarhet. Kan ses på urplay.se. Camilla Thulin är programledare och man får massor med tips om hur man tar hand om sina kläder på ett bra sätt, information om hur kläderna tillverkas och vilka miljöproblem som klädproduktionen medför.

Själv bestämde jag mig för att bara köpa ekologiska eller secondhandkläder (eller konventionella kläder av väldigt bra kvalitet men bara i undantagsfall) efter att ha läst Naturskyddsföreningens årsbok 2008, Grön design. Då var det ganska svårt att få tag på ekologiska kläder, idag är det mycket lättare. Däremot behöver man tänka efter när det gäller kvalitet. En tröja av ekologisk bomull som bara håller ett par tvättar är inte så bra den heller men har den god kvalitet och är ekologisk är det en stor vinst.

sjal av ekologisk ull

 Efter det har jag även bestämt mig för att bara köpa miljövänligaeller begagnade skor eftersom jag inte vill stödja framställningen av kromgarvat läder eller ha andra kemikalier i mina skor.  Och jag köper mycket lite kläder över huvud taget nu för tiden utan får det mesta jag behöver från klädbytardagar, det går utmärkt att leva på konsumtionssamhällets överflöd när det gäller kläder.  Att handla kläder som är tillverkade i Sverige av små designers eller i övriga Europa är också bättre val eftersom miljöreglerna är mycket strängare här. Mina randiga favorittröjor från Marimekko tillverkas till exempel fortfarande i Finland.

Copyright Marie Karlsson 2014.

Det är gift i allt!!!

Just nu oroar jag mig speciellt för alla osynliga hemskheter som finns i dammet hemma. Mjukgörare, flamskyddsmedle, tungmetaller. Usch. Har precis lärt mig att det är jättekorkat att våttorka dam och sedan skölja trasan under kranen, då åker alla gifter ut i vattnet eftersom reningsverken inte kan ta hand om dem. Man ska torka med torr trasa som dammsugs av och sedan lägga damsugarpåsen i brännbart, sedan kan man våttorka. Det gäller speciellt där man har mycket elektronik som avger massa otrevligheter.
Alla som vistas inomhus andas in dammpartiklar men problemet är störst för de minsta barnen och våra husdjur. Dels för att de får i sig en stor mängd damm i förhållande till sin storlek, men även genom att de äter damm, suger eller slickar på saker och vistas mycket på golvet.

Fakta: 
Bromerade flamskyddsmedel
Bromerade flamskyddsmedel är en grupp flamsyddsmedel som inkluderar polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD). PBDE tillverkades och såldes som Penta, Okta och DekaBDE. PentaBDE  och användes i skumgummi i t ex madrasser, soffor och textiler. Okta och DekaBDE användes för att flamskydda hårdplast i elektronik och elektriska apparater . DekaBDE används även i mattor och textilier. HBCD används mest i isoleringsmaterial men även i textilier. 

Perfluorerande ämnen inkluderar bland annat perfluoroktansulfonsyra (PFOS), och perfluoroktansyra (PFOA. Dessa används som tensider i brandsläckningsskum samt som ytbehandling av textilier, mattor, läder, golvpolish, Goretex, och livsmedelsförpackningar. Studier av PentaBDE på djur och människor visar negativa effekter på sköldkörtelns funktion, fortplantning och hjärnan. PFOS/PFOA påverkar levern och reproduktion i djurstudier och effekter  på människor är t.ex. ökade kolesterolnivåer och nedsatt fortplantnings förmåga.

Bisfenol A Stör kroppens hormonsystem,  ger fertilitetsstörningar och cancer i djurstudier. Används vid framställning av hårdplast.

Ftalater Stör kroppens hormonsystem och påverkar fertiliteten. Vissa är klassade som reproduktionstoxiska och misstänks vara cancerogena. Används som mjukgörare i plast.

Källor: Stockholms universitet, forskning.se, hsb.se

Valspurt för miljön

Klockan 20.00 ikväll stänger vallokalerna men än finns det ju tid att rösta om du inte har gjort det redan, dessutom kan man ändra sig om man har förtidsröstat. Någonting jag tror att inte så många känner till!
Naturskyddsföreningen har gjort en granskning av riksdagspartiernas löften och hur de har agerat senaste mandatperioden gällande miljöområdet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är bäst på miljöområdet i båda granskningarna. Sedan har Feministiskt initiativ som inte finns med i granskningen seglat upp som en värdig alternativ på miljöfronten. Frågan är bara om deras röster kommer att räcka för en riksdagsplats?
Sämst enligt granskningen är Moderaterna och Sverigedemokraterna som verkar har en särställning i att vara emot det mesta som kan och skulle kunna göras på miljöområdet.

Jag tycker själv att miljöfrågan är den överlägset viktigaste i valet, överhuvudtaget den viktigaste politiska och ickepolitiska fråga som finns idag. Utan en sund livskraftig miljö på vår planet spelar det ingen roll vad som satsas på vård, skola och omsorg, då förstörs grunden för allt mänskligt liv.

Vad är viktigast för dig? Mänsklighetens överlevnad? Dina barn och barnbarns överlevnad? Eller att du har råd med utlandssemester och en extra läsplatta?
Vi väljer själva vår framtid. Och det valet kan inte vänta!

Skräpstranden, 2 Juni

Plockade 3 påsar skräp, 2 plast och en med pantflaskor och burkar. 9kr pant som kommer gå till Naturskyddsföreningens  havsarbete.

Bild+text coprright Marie Karlsson 2014.

Skräpstranden

Övervägnande andelen skräp på våra stränder är plast. Här sträckan Svartöbrinken- Svartöstaden Luleå, våren 2014.

Plastproblem i havet

Många olika sorters sopor dumpas i havet; plastförpackningar, kartonger, fisknät, rep, burkar och flaskor. En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas varje år mer än 6,5 miljoner ton plast i havet, som bryts ner väldigt långsamt .Till exempel en plastmugg kan finnas kvar i 100 år. Det mesta skräpet kommer från fartyg som slänger  sitt avfall i vattnet och både stormar och floder för med sig sopor från stränder och städer ut i havet. Plasten slits sedan sönder av sol och vågor till mikroplastpartiklar och dessa kommer även från industrier och vanliga hushåll och sköljs ut via avloppet. Dessa små partiklar kan transportera miljögifter in i filtrerande djur och vidare upp i näringskedjan. 

Soporna ser otrevliga ut och är farliga. Varje år drunknar och skadas tusentals sjöfåglar, fiskar och däggdjur som sälar efter att  ha fastnat i fisknät eller förpackningar. Andra drabbas av svält efter att de har svalt plastbitar som får dem att känna sig mätta.

Svenska västkusten är speciellt drabbat av nedskräpning En viktig anledning till att det är havsströmmarna. Flera havsströmmar, möts i Kattegatt och strömmar sedan upp längs västkusten. Mer än 80 procent av det som hittas på stränderna är plast, eftersom det flyter. Västsveriges kust blir därför en  soptipp för hela Nordsjön.

Baltic Sea Expedition, som drivs av Människa – Teknik – Miljö vid Örebro universitet, ska i sommar (2014) kartlägga hur mycket skräp som finns i Östersjön, analysera det och leta efter farliga ämnen. Projektet fokuserar   främst på mikroplaster.

En av de första studierna som tydligt visar att riktigt små plastpartiklar kan vara skadliga för djur har publicerats. Vid vissa stränder kan runt tre procent av sanden utgöras av plastpartiklar, mer där problemen är som värst. Brittiska forskare har låtit sandmaskar leva i akvarier med 3% plast i det sediment som maskarna äter. Efter några veckor hade maskarna fått sina energireserver minskade med hälften och också fått inflammatoriska reaktioner.

Ett amerikanskt forskningsteam från University of Delaware undersökt hur vinden får små plastpartiklarna att transporteras djupare ner i havet. De har fångat in partiklar med en trål med väldigt små maskor som de kört vid olika djup samtidigt som de mätt vindhastigheten. De uppgifter de fått fram på det sättet använder de i en matematisk modell och fick då resultat som tyder på att det kan finnas mycket mer mikroplast djupare ner i haven än vad man tidigare trott.

Det  har visat sig att man underskattat plastmängderna i havet med mellan 3 och 27 gånger!

Källor: havet.nu, havsmiljöinstitutet.se, sverigesradio.se

Skräp: Kusträddarna

Håll Sverige Rent har sedan 2014 jobbat  men en kampanj som heter  Kusträddarna som  manifesterar mot den marina nedskräpningen genom att tillsammans plocka skräp på stränder och dokumentera skräpet. Kusträddarna jobbar för att för att skapa engagemang för skräpfria kuster i Sverige och med gemensamma krafter kan lyfta frågan och förhoppningsvis förbättra situationen och samtidigt ge stöd åt organisationer, föreningar, kommuner och andra som precis som driver frågan.

 En Kusträddare:

1. Skräpar inte ned på land eller till havs.

2. Plockar skräp. Ordnar gärna egna skräpplockaraktiviteter. Tar alltid hänsyn till fågelskyddsområden och andra känsliga biotoper. 

3. Dokumenterar skräpet som plockats. 

 Lördagen den 10 maj 2014 anordnade Håll Sverige Rent Kusträddardagen för tredje året i rad. Förra året lockade Kusträddardagen 1400 deltagare som tillsammans städade en kuststräcka på nästan 25 mil. Längs med den bohuslänska kusten samlade Västkuststiftelsen under 2006 ihop 19 944 säckar skräp och 1 072 fiskelådor samt 1 533 oljedunkar som innehöll 2 237 liter olja. 

Skräp i havet och på ständer är ett stort problem som jag länge har engagerat mig i genom att själv plocka skräp ocxh det är väldigt välkommet att fler uppmärksammar frågan och jobbar med den.

Konsekvenser av nedskräpning på ständer och i havet:

Plast är nog det värsta skräpet i hav och på stränder – ett skräp som vi inte blir av med. Det kan ta flera hundra år, ibland tusentals, för plast att brytas ned . Den bryts först ned till mikroplastbitar, som flyter runt i vattnet och hamnar som förklädda sandkorn på stranden – plastbitar som till slut kan hamna i både djur och människor. 

Fåglar och andra djur förväxlar plasten med mat och svälter ihjäl när deras magsäckar fylls med näringsfri plast.

På 1980-talet var hälften av all plasten i marina miljöer från industrier och hälften konsumentplast. Idag kommer 90 procent av plasten från privata konsumenter  men den gamla plasten finns fortfarande kvar. Det finns också det ett tydligt samband mellan fartygstrafik och de områden där nedskräpningen är som störst.

Stoppa den marina nedskräpningen nu!

Källor: Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen, Västkuststiftelsen